Här formas framtidens skog
”Att promenera i en fint gallrad skog ger en skönhetsupplevelse”
Om man ansar under tidens gång blir det mer i slutändan. Gallring är en rolig del av vägen till föryngringsavverkning, tycker erfarne Bo Forslund. Här delar han med sig av sina kunskaper.
Stenvalls ”grand old man” och virkesköpare Bo Forslund kliver över de fällda stammarna och ser ut över det nygallrade skiftet. Han har tagit med sig kollegan Ola Lindström ut till Björn Anderbrandts gallring i Kåge, ett smalt band alldeles i närheten av E4. Högt uppe i en tall sitter ett stort fågelbo, kanske tillhörande en sparvhök? Björns lilla beståndsgående maskin kan ta sig fram i skogen mellan stickvägar och utför arbetet på ytor som förr bara en mänsklig huggare kunde klara.
– Som skogsägare blir man varm i hjärtat när man ser en sådan maskin, kommenterar Ola, och vi resonerar en stund om hur små maskiner vinner i längden.
Under sina över 50 år i skogsbranschen har Bo sett hur trender kommit och gått. Stundom har det varit ”inne” med skog, stundom totalt ute.
– Det man kan se är att åtgärder som gjordes för många år sedan nu kommer till glädje. Nu skördas till exempel bokstavligen frukterna av det som planterades på 1970-1980-talet när priserna på virke gick upp kraftigt och det åter igen började löna sig att ta hand om skogen.
Ett relaskop används för att bedöma gallringsbehovet. Håll kedjan mot ögat, snurra ett varv och räkna antalet träd, så får du veta ”grundytan”. Vet man sedan medelhöjden på träden kan man gå in i en gallringsmall och kolla hur mycket området behöver gallras.
NÄSTAN OBEGRÄNSAT GALLRINGSBEHOV
Sedan ett uppehåll på 1960-talet har Sverige haft bra skogsvård, menar Bo. Men detta får också vissa följder: Vi måste gå in tidigare och gallra.
– Gallringsbehovet är nästan obegränsat och ökar lavinartat.
Timret från en gallring ger ungefär 15 procent av slutavverkningsvärdet, vilket kanske inte är så mycket pengar. Men en bra gallring är lönsam i längden. En aktuell undersökning av Skogforsk har visat att för varje extra centimeter som trädets medeldiameter växer, ökar rotvärdet med 20 kronor/m3fub, samtidigt som avverkningskostnaden minskar med 5 kronor.
Det har diskuterats genom åren vilken gallringsmetod som är mest lönsam. Man har tidvis rekommenderat höggallring där man tar ut de grövsta träden och lämnar de klena, och hävdat att det är mer lönsamt.
DET MEST LÖNSAMMA
Men enligt rönen som Skogforsk kommit med är traditionell låggallring i kombination med små stickvägsarealer det mest lönsamma.
Enkelt uttryckt: Man ska ta de sämsta träden, och ha så långt som möjligt mellan stickvägarna för att inte riskera att minska tillväxten.
– Det vanligaste felet när man gallrar är att man ger sig på för gammal skog, förklarar Bo. Gran som är mer än 55 år ska man generellt sett inte gallra – låt hellre bli! Tall däremot går betydligt längre. Att gallra en gammal skog är inte ekonomiskt i längden, eftersom man sänker tillväxten.
Men gallring handlar inte bara om ekonomi.
– Att promenera i en fint gallrad skog ger en skönhetsupplevelse, inskjuter Ola. När man har ett fint gallrat bestånd känner man sig rik.
KAN GÅ FÖR LÅNGT…
Bo har också sett alldeles för mycket skog som blivit för hårt gallrad. I slutet på 1960-talet ville dåvarande Skogsvårdsstyrelsen att man skulle gallra ”så hårt att man skämdes för grannen – och sedan en gång till”.
– Jag minns pitebon, som gallrade varv på varv på varv… ända tills han till slut fick brev från Skogsvårdsstyrelsen. Skogen klassades nu som rest- och trasskog – och han var återbeskogningspliktig! Så det kan gå alldeles för långt…
Lösningen på problemet med de för hårt gallrade skogarna på 1960- och 70-talen löstes med ett 70-procentigt bidrag för att hugga bort alltihop. Idag är de så kallade 5:3–skogarna uppvuxna och välskötta. För hårt gallrade skogar förekommer fortfarande, men numera görs inga uppföljningar från myndigheternas sida.
Bo håller på att trappa ner på jobbfronten nu. Han är 66 år och kan ta det i sin egen takt. När han övergår helt till att sköta sin egen skog kommer hans efterträdare Ola och Rikard på Stenvalls att ringa honom ofta och be om tips. Han känner folket och skogen i bygden som sin egen handske.
FAKTA OM GALLRING
Det gäller att skogen inte förvandlas till djungel… Men hur? Vi reder ut begreppen.
När är det dags?
Din virkesköpare har koll och brukar säga till. Om kvaliteten är god behöver beståndet vanligtvis gallras två gånger (tvåstegsgallring), första gången vid 10-15 års ålder och andra vid cirka 35. Det förekommer att man också gallrar en tredje gång, men sällan här i norr.
Hur vet man hur mycket man behöver gallra?
I regel tar man bort ungefär en tredjedel av beståndet, alltså cirka 33 procent. Virkesköparen gör en noggrann uträkning för att det ska stämma med alla rekommendationer.
• Relaskopet används för att bestämma volymen på ett skogsbestånd så att man kan veta om det behöver gallras.
• Grundyta kallas den kvadratmeteryta man får fram när man mäter med relaskopet.
• Om man tar grundytan gånger halva höjden på beståndet får man fram volymen på beståndet. I gallringsmallen kan man sedan utläsa hur mycket man bör gallra.
• Det är bra att också veta boniteten, dvs. markens naturgivna förmåga att producera skog.
Att tänka på
• En beståndsgående gallringsmaskin är mindre och kan röra sig fritt i terrängen utan att orsaka så stor skada. Även om den i sig är dyrare än en stor maskin kan det löna sig att använda den.
• Stickvägar krävs ju för att man ska kunna köra och skörda med skotaren, men ju mer mark som upptas av stickväg desto fler träd måste tas bort. Då blir det mindre kvar att välja på vid gallring av mellanzonen.
• Rotvärde per kubikmeter är det värde marken har för ögonblicket. Det skiljer sig stort efter gallring och efter slutavverkning, eftersom träden växer. Rotvärdet är därför svårt att använda som måttstock. Skog är ett långsiktigt projekt…
Gallringsmetoder
I praktiken följs oftast inte någon metod helt strikt, men man skiljer i forskarsammanhang mellan låggallring, då man väljer att i första hand avverka de små träden, och höggallring, då man tar bort de stora. Höggallring innebär att färre träd tas ut, eftersom de uttagna trädens volym är hög. Kvalitetsgallring innebär att ta bort de dåliga, yviga och spröda träden oavsett storlek.
En undersökning av Skogforsk konstaterar att
låggallring kombinerad med liten volym stickvägar är det mest ekonomiskt fördelaktiga.
Läs mera på skogsforsk.se (sök på ”låggallring”) eller direktlänk: tinyurl.com/lgo32yc