VÅRDA DINA RÅGÅNGAR
Har du har en oröjd rågång som tidens tand har gjort suddig?
–Den som vårdar sina rågångar sparar framtida besvär,
tipsar Ola Lindström, virkesköpare i Skellefteå.
Ola parkerar tjänstebilen vid vägkanten och visar vägen igenom den gallrade tallskogen.
–Här är den – ett vackert exempel på rågångsmarkering. Så skulle det alltid se ut!
Stenen vi stannat vid är tydlig; vi behöver inte ens skrapa undan mossa för att kunna se fyrkantsmarkeringen som är inhuggen på toppen. En liten bit bortanför den hittar Ola ytterligare en sten; en kompletterande riktningssten som ger ytterligare ledning. Det råder ingen tvekan om var rågången går, fast den förmodligen drogs i samband med laga skiftet för åtskilliga år sedan.
–I Sverige ligger ansvaret för rågångarna på markägaren. Det finns visserligen ingen röjningsplikt för rågångar, men är man noga med underhållet förenklar det mycket när frågan om skiftesgränsen blir aktuell.
Tar man tag i frågan i god tid kan man undvika onödigt grubbel och trubbel.
–Börja med att ta kontakt med din rågranne, tipsar Ola. Det kan vara ett bra tillfälle att lära känna varann, och så är man redan från början två om angelägenheten. Ta en skogsdag tillsammans och spana efter yxhugg på en trädstam, oftast på två motstående eller fyra sidor. Stenrösen, diken, gärdesgårdar, rör och pinnar av järn eller trä, färgmarkeringar på stenar eller träd och taggtråd är andra tecken.
GPS kan vara ett bra hjälpmedel när man letar otydliga rågångar. Om naturen och GPS:en inte är överens, så är det dock alltid naturen som gäller. Vid osäkerhet kan man också be lantmäteriet om hjälp. De har utrustning, som klarar att hitta dolda markeringar med mycket stor precision. En insats från Lantmäteriet kostar 15–20 000 kronor.

Man kan aldrig göra en rågång nog tydlig
OLA LINDSTRÖM, virkesköpare på Stenvalls
Det är förbjudet enligt lag att flytta en rågång, även med rågrannens medgivande. Men det är inget som hindrar att man förstärker den.
– Man kan aldrig göra en rågång nog tydlig, menar Ola. Hugg ordentligt och gör den minst en meter bred, ”en skoterbredd” även på höjden, och röj den vart femte år. Jag brukar rekommendera rågångsstolpar av aluminium, de förstörs inte utan syns lika bra efter 20 år. Vid en avverkning kan man också spara högstubbar och naturvårdsträd vid rågången för att markera den.
Om det ändå blir juridisk tvist om rågången är det alltid till syvende och sist lantmäteriets ord som gäller.
–Om man avverkat inne på en annans mark blir den som utfört huggningen ersättningsskyldig – såvida den avverkande inte fått felaktig info av markägaren. Olika bolag har olika praxis, men det kan till exempel bli tal om att ersätta virkeskostnaden. Det är oftast lättare för parterna att komma överens ifall man talat med varandra innan.